COVID-19 ALERT - Klicka här för att läsa mer hur Smart Labz fortsätter sitt arbete under pandemin.

Vad är järn?

Järn är en mineral och återfinns i hemoglobin, de röda blodkropparnas protein som sköter transporten av syre i blodet, och i myoglobin som sköter transporten av syre i musklerna. Järn är en beståndsdel i vissa enzymer, även i mjälten, benmärgen, levern och njurarna samt i andra organ lagras järn. Vuxna har cirka 4-6 gram järn i kroppen, vilket motsvarar cirka en tesked. Av detta återfinns ca 65 till 75 procent i blodets hemoglobin, 5 till tio procent i musklerna och resterande mängd i ovan nämnda organ. Järn återfinns främst i de röda blodkropparna där det sker nybildning i en takt på cirka 1 procent per dag. Detta innebär att det behövs 25 mg järn på dag. I en liter blod återfinns cirka 500 mg järn.

Vi får främst i oss järn via kosten. Det finns två olika typer av järn, hemjärn och icke-hemjärn. I förhållande till andra näringsämnen är upptaget av järn i kroppen väldigt lågt. Av dessa typer av järn är hemjärn det som kroppen enklast tar upp. Hälften av denna typ av järn utgör järninnehållet i kropp och blodmat. Vegetabiliska livsmedel innehåller främst icke-hemjärn vilket ej absorberas av kroppen i samma utsträckning, dock kan C-vitamin, fisk och kött öka upptaget. I motsats till detta minskar upptaget av exempelvis kaffe, te och vin.  Tillgängligheten av järn är extra viktig hos spädbarn eftersom dessa depåer då är under uppbyggnad. Även ungdomar, gravida, ammande och personer som har förlorat blod har ett extra stort behov av järn.

Varför behöver man analysera järn?

Järn är viktigt för att vår energinivå samt för att muskler och inre organ skall fungera. Brist på järn är världens vanligaste mineralbrist och påverkar kroppens syretransport negativt. Genom ett blodprov kan man enkelt se om en person lider av järnbrist eller av hemokromatos efter vilket behandling kan genomföras. Testet kan utgöra en del av en allmän hälsoundersökning. Då vi får i oss järn via kosten kan man även reglera eventuella brister genom att förändra kosten.

Förhöjt värde

Ett förhöjt värde av järn kan uppvisas vid upprepade blodtransfusioner, hemolytisk anemi, cirros, nefrit, akut leukemi, sideroblastisk anemi eller vid parenteral järntillförsel.

Lågt värde

Låga värden av järn kan uppvisas vid järnbrist, efter en operation, vid cancer, nefros, akuta och kroniska infektioner samt vid blodbrist. Låga värden kan även förekomma till följd av riklig menstruation, amning, graviditet eller blodförlust. Järnbrist kan medföra trötthet och andfåddhet.